30 september 2010

Jag var faktiskt ute i komposten efter rödbetorna!


Jo faktiskt, jag tog en tur i komposten och tog in dom stackars få, små rödbetorna som jag inte använde till middagen för dom var just det – för små. Jag kokade upp både rödbetorna och det röda på stjäkarna för att vara säker på nog rödfärg. Den här gången, som dom inte skulle ätas, tog jag av både roten, bladfästet och delade rovan mitt itu, jag skulle ju faktiskt ha mest möjlig rödfärg på vattnet.  Detta lät jag koka upp och småputtra några timmar.
 
Så började jag så ivrigt spinna min vita ull på sländan. Men som sagt, jag blev ju immobil några dagar, men nu som det är viktigt att få igång muskel-ven pumpen igen så passade det ju bra att traska några kortare turen runt i huset med sländan. Det hela resulterade i 63 gram Z – spunnet vitt ullgarn. Det borde väl ha varit 100 gram, men det är inte så lätt att röra på sig och jag är otålmodig!
Så var det bara att hitta tillbaka till kastrullen med rödbetsgröten. Jepp, nog hade det blivit skinn på ytan, ‘snerk’, men när jag silat innehållet gick det ju att använda lika väl.





Jag är klar över att jag måste ta en tur till apoteket efter Alun för att beta garnet, men jag är osäker på om apotek här i Norge säljer det.. Som förra gången så fick ättikspriten fungera som syra.. Alltså, först det vita garnet ner i kokande ättiksvatten så över i rödbetspadet. Först såg det ju verkligen kraftigt rött ut.
 
Så efter att ha sjudit i 10 minuter var det mer melerat, och tillslut efter ca 30 min var garnet mer orangefärgat över det hela.
 
Då tyckte jag det kunde vara dags att ta det upp och slå ut spadet, hängde det på tork på kranen och lät det svalna lite innan jag tvättade det i diskvattnet. Det slutade fort blöda. Så ska det vridas i en handduk, slås ut och hängas på tork.


Blev ju bara tvungen att hänga det tillsammans med mitt lökgarn från förra veckan, dom passar ihop, inte sant?

Nu ändrar sig ju gärna färgen när det torkar. Lökgarnet tyckte jag hade en mer persikofärgad nyans när det var vått, men det är en behaglig varm beige på den nu i torrt tillstånd också.
Nu är det bara att låta sländan forsätta trilla, jag behöver mer garn. Jag har något ute i trädgården som ska laga ett lilaaktigt garn har jag läst mig till… Kanske kan jag få någon i famlijen att köpa alun också? Vi får se..

20 september 2010

Dæven dutten eller vad dom säger här i Norge..

 DSC_0001
… men detta var riktigt kul och ger mersmak! Detta är inte kokt rödkål som det ser ut som kanske, inte är det löksoppa heller, inte riktigt, för det är avkoket av alla lökskal som blev när jag tog in löken från köksträdgården efter att den torkat. Nåja, små lökar, jag vet, nu har jag lärt mig att inte sätta dom så tätt till nästa år. Men detta ska inte handla om mina grönsaksodlingar, dom kan man läsa om här om någon skulle vara interesserad, nej detta handlar om min ‘löksoppa’.
sjarlottenløk rödlök
Jag var ju så dum och kokte mina rödbetor utan att tänka på att jag skulle ta rätt på spadet till garnfärgning. Därför kom jag ihåg det igår när jag polerade min lök och la allt skalet ner i en kastrull som fick koka upp och småsjuda hela kvällen igår.
 
Eftersom det var bullbak på dagsordningen igår kväll satte jag bara soppan till sidan och tog rätt på den idag. Kraftig färg på spadet. Silade av alla blad och annat rusk och gav spadet ett nytt uppkok samtidigt som jag kokade upp vatten med ättika (35%). Som tur var hade jag en härva med vitt Z-tvinnat garn kvar sen i våras. Denna åkte först ner i kokande ättiksvatten och fick sen rinna av som hastigast innan jag la den över i lökspadet.
vitt garn i lökspad.
Garnet fick småputtra i kastrullen i en timme medans jag höll på med lite annat på köket, vände det lite då och då så färgen skulle bli jämn, hoppas jag. Efter att ha hängt över kranen och runnit av sig och kallnat så tvättade jag det raskt i diskvatten. Och, det fällde inte alls, kanske det fungerar med ‘beting’ ( är det det det kallas?) med ättiksyra..
mot den senapsgula väggen ser garnet nästan orange ut..Se vilken gyllen ton min lökfärgning fick där det ligger bredvid det andra Z-tvinnade garnet från i våras, det som jag färgade med Kool-Aid. Ska säga att det här ger mersmak, nu blir det bara att ta fram sländan och börja spinna igen. Till våren ska lagret med vit och grå ull vara så fullt att jag kan färga med björk och annat! Det är nästan så jag tar ficklampan ( det har ju redan blivit mörkt ute nu, kl 20.15..) och går ut till komposten för att spana efter alla dom där små rödbetorna som jag inte orkade ta in när jag lagade gratin i lördags. Gissa att jag har lust att färga med betorna också. Kanske blir det imorgon om jag hinner. Det går ju hur fint som helst att koka spadet en dag och färga en annan. Och hur kommer garnet se ut när det torkat ? Spännande .. Inte kom här och säg att hösten är trist, att vi går mot en tung mörk tid, för en trädgårdsfantast som mig betyder det i varje fall att jag äntligen kanske får lite fart med mina andra hobby’s!
( men klaga på mörkret ut i november gör nog jag med..)